Vad ska dom nu snacka om på CNN?

Jaha, så var det äntligen klart med det amerikanska presidentvalet. På familjen Modigs blog http://modigsila.blogspot.com/ kan ni få en uttömmande beskrivning av elektorssystemet och hur valet utvecklade sig. Jag nöjer mig med att berätta att det var spännande, välregiserat och värt att minnas. Obamas segertal framför hundratusentals lyckliga och stolta supportrar i Chicago fick mig ännu mer att inse att detta land är något alldeles speciellt. Förväntningarna och förhoppningarna som infriades, det nytända hoppet och den spirande längtan efter att få se ett återuprättat Amerikas förenta stater lyste i människors ögon. Tårarna strömmade nedför pastor Jesse Jacksons kinder där han stod och säkerligen tänkte på att han just då bevittnade ett historiskt ögonblick.
Jag satt framför CNN från 16.30-tiden fram till 23 och följde utvecklingen. Vi fick också vara med om en världspremiär i TV rutan - det var första gången som människor projicerades med hjälp av hologram i TV-studion. Programledaren pratade live med en människa i studion som egentligen befann sig flera hundra mil därifrån. Ni som har sett den första Star Wars filmen från 1977 minns säkert hur prinsessan Leia projiceras på ett bord för att frambära ett budskap. Trettio år senare är det inte längre science fiction; snart kan vi "beama" Obama ut över hela världen.
Undrar hur det känns att vara Barack Obama idag? Trött, stolt, målmedveten och hungrig efter förändring planerar han inträdet i Vita huset, väl medveten om att han varje dag för resten av sitt liv kommer att vara omgiven av livvakter. Priset är högt för att inneha världens mäktigaste ämbete. Skönt att det finns de som är beredda att betala det priset.
Och vad skall alla reportrar och analytiker på CNN fylla sin tid med nu? Diskussioner kring huruvida Sarah Palin snarast borde påbörja planeringen av 2012 års presidentvalskampanj? Hon kan ju alltid ringa till Mona "Toblerone" Sahlin och fråga hur man lyckas komma tillbaka till toppen efter att ha gjort några snedsteg. Fast jag har svårt att tänka mig att 150 000 tusen segerrusiga svenskar kommer att samlas på Norra Bantorget med glädjetårar i ögonen för att en septembernatt år 2010 fira Monas triumfatoriska seger över alliansen. Fredrik & Co stannar nog vid makten under ett par mandatperioder till framöver; den rödgröna röran passar bättre som dippsås på en krog i Hallstavik.
Jag har ju ofta på denna blog framhävt det ypperliga klimatet härborta. Men nu har det varit lite kärvare ett par dagar. Mellan 10-15 grader på natten, inte över 20-strecket på dagen och en pool som tappar i temperatur (säkert nedåt 25 grader!!) oroväckande snabbt trots solvärmeanläggning och poolskydd. Och igår regnade det under ett par timmar på förmiddagen. Det kom väl ett par millimeter, men det räckte för att tidningarna här i San Diego skulle prata om ett skyfall som i stort sett sköljde bort hela stan. Undrar vad dom skulle skriva om den svenska hösten? Mitt i detta kritiska läge är det skönt att se att prognoserna talar om solsken och 25-gradig värme ett par dagar framöver igen. Poolen kanske är badbar till helgen igen!