söndag 8 mars 2009

På gränsen





Mexiko ligger som ni vet bara några mil söderut från San Diegos stadskärna. Gränsstaden Tijuana på den mexikanska sidan är hårt drabbad av knarkkartellernas uppgörelser och våldsbrotten är många. Dessutom funkar inte bilförsäkringen i Mexiko. Slutsats: Stanna på denna sida gränsen. Men kan man inte få kika på gränsen och se hur Mexiko ser ut? Jovisst, och dessutom går det en spårvagn ända fram till gränsen. Sag och gjort, igår steg vi på the Trolley vid köpcentret Fashion Valley, bytte linje i Old Town och åkte sedan 23 stationer söderut. Ett trevligt sätt att se downtown San Diego och sedan få ta del av en skiftande bebyggelse ända fram till gränsen. Du passerar hamnen där stora delar av Stilla havsflottan ligger, nedgångna kvarter i Chula Vista och kommer sedan fram till gränsstationen i staden San Ysidro. Motorvägen I5 leder rakt in i Mexiko (se fotot) och det är ständiga köer fram till vakterna. Vi har hört att det är inga problem att ta sig in i Mexiko; det är betydligt svårare att återvända... Nåja, vi promenerade på en bro över I5 och siktade mot San Diegos största outlet - 120 butiker i ett plan, finurligt ihopbyggda för att maximera tömningshastigheten från din plånbok. Som ni vet är familjen Lundström inte några shoppingfantaster, men Staffan fick med sig ett par komfortgympadojor av märket Nike för $43 (Ingrid säger att det är billigt, allra helst som vår dollarkurs = 6,40), Ingrid köpte också något att sätta på fötterna, och barnen investerade i varsin enklare leksak.

Vi gick bet på att hitta en glassbar, men fick i varje fall i oss ett skrovmål till lunch på McDonalds. Vill du bli mätt väljer du en Angus de lux - en third pounder med extra allt. Storleksmässigt som en Big Tasty i Svedala, men där slutar alla jämförelser. Ingrid påstår att Angusen är den godasta hamburgaren hon ätit på McD alla kategorier. Say No Moore! Enligt familjen är dock mina MacTutinburgare fortfarande strået vassare. Det värmer ju hjärtat på en burgar-connaisseur som undertecknad.
Det blev en heldagsutflykt i San Ysidro och väl hemkomna fick vi ställa om klockorna för att hinna vakna i tid till kyrkan. Kalifornien går över till sommartid tre veckor före Sverige, så idag mörknade det först vid 19-tiden. Härligt att äta söndagmiddag (grillad lax, mums) när solen sakta sänker sig ner bakom kullen.

Mars är den månad då våren anländer till södra Kalifornien, och nästa helg planerar vi att vandra i blomsterfälten nordöst om San Diego. Väderprognosen ser lovande ut, och det är inte utan att vi sänder en medlidandets tanke hem till familjen Modig i Hässelby där tre småttingar nu skall iklädas overaller istället för att springa i sandaler på beachen i Marina del Rey. Vi gissar att ambitionen att återvända västerut växer sig starkare för varje dag!




1 kommentar:

Anonym sa...

Jodu. Kan du prata med Frank om att Hospicet behöver en jurist/förhandlare/everydayblogger/whatever och att du känner rätte mannen för uppdraget?